Okej vaknade med en blandning av pirr och panik.
De ligger nämligen till som så att jag ska börja hårdköra för att komma fortare ner i vikt.
Jag är på god väg men nu tycker jag de märks nada och istället för att jag ska börja tröttna så blir de hårdkörning.
Så förhoppningsvis ser jag helt anorlunda ut innom kort.
Håller alla mina tår för de och då är jag ett steg närmare mitt hälsosamma liv jag strävar efter.
Ja allt FÖR hälsosam är ju inte bra de heller då blir man ju knäpp i huvet så de är inget för mig.
Så kaffet slutar jag inte med.
Nån måtta får de allt vara.
Så innan läggdags blir de invägning (jag som inte stått på en våg på flera år).
Blir kort tagning på hur kroppen ser ut nu och så tänker jag göra en gång i veckan fram till mitt mål.
Och jag må vara konstig men jag har inget mål i vikt utan ett mål i storlek på kläder bara.
Så hejja hejja mig!
Detta kommer bli toppen!
Jag är så taggad och jag vill bara att tiden ska rinna iväg nu!
De rullar på de går bra nu!
Ja jag är nog inte helt normalt funtad i huvet just nu.
Har ju varit super trött mest hela dagen och kvällen.
Somnade till på soffan som den utslagna hjälte jag är, visserligen sov jag inte så länge (tror jag).
Men vaknar med ett ryck och inser att jag inte talat om för min karl att jag älskar honom idag.
Tar upp telefonen och ringer som en tok.
Blir en aning frustrerad och undrar varför han inte svarar.
Blänger till på klockan och ser att den är 00.15 piiiiiip.
Ja klart han inte svarar då.
De flesta NORMALA människor sover då och har liiite svårt att ta telefonen vid den tiden.
Kan man skylla på att man är trött när nå sånt inträffar?
Lägger mig för att somna in igen.
Knäpp!
Hej jag heter Rebecca och är idag tröttast i Munga.
Ångrar abslut INTE att jag åkte på rocken igår och att de vart sent hem inatt men jisstanes va trött jag är.
När klockan ringde för väckning idag så ville jag inte lämna sängen.
Bara en liiiiten stund till.
Önskade mig en knapp där man kan trycka för att pausa tiden men den va tydligen slut för inte fick jag nån iaf.
Fast jag bad så snällt.
Men som den kämpe jag är så tog jag mitt täcke och la mig på soffan ett tag.
De fanns de iaf lite tid till.
Grymtade lite med mor och far som ville höra vad jag hade gjort igår.
Så skvaller och te intag på hög nivå.
Eller ja så hög nivå jag orkade eftersom jag va/är tröttast i skogen!
Klockan tickade och jag va tvungen att sätta lite färg i ansiktet medans jag fortfarande låg ner.
Sminkning i liggande ställning kan jag faktist rekomendera om man är riktigt trött.
Jobbet gick fin fint och jag tog i från tåna för att orka sista kvarten.
Hem och slänga i sig lite mat och kaffe på de med trevligt sällskap.
Ja mer än så har inte hänt idag och mer än så kommer inte hända.
Tröttas i Munga.
Ja man har ju hållt sig på fina linan i X antal helger nu och började fundera på om man skulle börja gå på PRO möten.
När jag trodde de skulle bli soffhäng även denna kväll så kom räddningen för att jag inte skulle klättra på väggarna här hemma.
En briljant idé av en god vän att åka in till stan för en bit mat.
Jo de tackar man inte nej till innan nya livet börjar på måndag.
Vi satt där över en bit mat och spånade över hur vi kunde göra kvällen lite mer spännande.
Vi kör en biltvätt när vi ändå är ute i farten.
Ja jag älskar ju att åka in i biltvätten så jag tackade inte nej.
Sitter som ett litet barn på en spikmatta hoppandes upp och ner samtidigt som jag bubblar av skratt när bilen blir tvättad.
(lätt road ja jag vet).
Vi spånar vidare om vad som mer kan hända och inser att Västerås en lönehelg är inget att satsa på om man inte vill dricka sig redlös.
Men de va inget vi va sugna på.
Men i Morgongåva är de rock så varför inte åka och kolla in läget där.
Jo med en ren och fin bil kör vi i den riktningen.
Tankarna va ju inte så höga.
Jag menar Morgongåva får ju lilla Sura att se ut som en storstad (ta inte illa upp nu Helena).
Men till våran förvåning så va de fullt med bilar och även lite kända ansikten dök upp lite här och där.
Tog mig lite dryck i baren och intog sidan av dansgolvet eftersom jag inte ville dansa utan bara lyssna på musiken.
De va folk högt och lågt, här och där, och vissa mer radiostyrda än andra.
Min vän kläcker helt plötsligt ur sig:
"Han ser ut som en lungsjuk ål."
Och pekar på en liten brytböna som glider fram över dansgolvet.
Jag kan inte göra annat än att skratta åt kommentaren.
De lät för ful.
Kan man verkligen säga så?
Jo tydligen.
En uppdrucken dryck, massa skratt i gott sällskap och 2 timmar senare bar de av hemmåt.
Vi tog oss en sväng genom lilla Sala när vi ändå va i krokarna.
Och där vart jag förvånad IGEN när vi åker förbi Sala Stadshotell.
Fullt med folk även där högt och lågt.
I lilla Sala säger jag förvånat.
Ja de är ju löne helg och då är de fullt där säger min kompanjon.
Jaha mer än vad jag visste.
Ja jag har ju hört att de gått ut folk där förr men inte trodde jag de va nå inneställe nu heller.
Men se vad man kan bedra sig om vad som händer i grannsocken en löne helg.
Nu är man hemma och väldigt nöjd efter en tur utanför Västmanlands läns gränser.
Mycket lyckat och imorgon har jag magrutor av allt skratt som kvällen bjöd på.
Gissa om jag hade kul!
Bytte PRO möte mot lö...
Ja visst de är mysigt att få blommor av den man älskar absolut ingen protest där inte.
MEN jag tycker de nästan är roligare att GE blommor till den jag älskar.
Fast man får inte skämma bort dom glöm inte de!
Så igår kom min blomleverans hem till dörren.
Och som tur va hade jag lyckats "lurat" med min underbara hem hit en sväng efter jobbet.
Vi sitter i godan ro och ser på TV dricker lite te och myser med mor.
Det plingar på dörren.
Jag flyger upp och iväg för att öppna.
På vägen glömmer jag plånboken så jag kan betala för mig så när jag släppt in dom är de bara att rusa tillbaka efter pengar.
Tackar tar emot och slänger några ord med kusin och hans far innan jag skuttar in till Daniel med världens flin och en bukett tulpaner bakom ryggen.
Sträcker fram dom och säger:
"Dom här är till dig!"
Han tittar på buketten sen på mig och ner på buketten igen.
"Till mig?"
Frågar han lite försiktigt.
"Nej till han brevid dig höhö" tänkte jag.
Men ville inte verka mer kokko är jag är så nickar bara vänligt och ger honom ett leende.
Han ser förvånad och glad ut så tror jag lyckades med överaskningen.
10 poäng till mig!
Idag har jag setat med min näsa i en bok hela dagen medans jag pimplat te och mått gott.
Vart en paus när morfar kom över och pratade lite.
Sen vidare in i bokens värld innan jag tog kväller när i fick finbesök av syster och hennes son.
Passade då på att leka jaga med lillen och så körde vi lite antikrunda run mamma.
Ni vet när man bara springer runt runt nån ett bar tag.
Frammåt kvällen vart de filmtajm här ute.
Och nej inte VHS utan vi har faktist DVD även här ute.
De ni!
Daniel är i våran huvudstan på ståuppkomik ikväll.
Eller ja de är nog slut nu men grabbarna tar sig nog en öl eller två på nå annat ställe vid de här laget.
De är han värld och jag tror han har kul.
Fick några söta sms nyss med lagomt gulliga stavfel (som jag vet beror på alkoholintag).
Han blir så där lagomt älskavärld när han dricker min karl.
Inge fel i de nej nej nej de är gulligt.
Imorgon blir de nog mer bok när jag kommit in i den så fint idag.
Mer te kanske också.
Bra för min hals som ömmar så fint.
Att vara nykter en fredag när jag vet att de flesta jag känner är ute känns fin fint.
Jag kommer iaf inte vakna och må dåligt imorgon.
Kanske ska ställa klockan tidigt och ringa dom små liven och se hur dom mår.
Tjejer får också ge b...
Ja alla har vi nog varit unga och dumma.
Idag fick jag en aning panik när minnen från "förr" dök upp i mitt huvud.
Tänk om jag fortsatt på samma spår?
Om jag sett varningsklockorna senare vart hade jag då varit?
Om jag inte lyssnat och kört mitt eget race, vad hade hänt då?
Den tanken vill jag inte äns tänka men gör de ändå.
Tänk om de varit så?
Eller så?
Hur hade det då gått?
Ja paniken kom smygande och jag började kallsvettas.
Jag är glad att jag är där jag är idag, och att jag hade dom på sidan av som kunde ge mig den där lilla extra knuffen som jag själv inte hade styrka till när jag såg sanningen i vitögat.
Brottades mycket med känslorna om jag gjorde rätt eller inte ett bra tag efteråt.
Men idag när jag blickar tillbaka vet jag att de vart mer än rätt.
Kämpade med mycket som lätt kunde dragit mig tillbaka utan att jag behövde blinka, om jag inte haft min familj och min vän som stöd.
Ja idag är de inga problem och jag skulle ALDRIG äns tänka tanken att ge mig in i de igen.
Tankarna OM kommer så klart då och då på besök.
Ger mig lite kalla kårar och ilningar genom kroppen.
Men jag vet vad jag går för och vad jag är värld.
Sov hos Daniel i natt.
Vaknade när han gick till jobbet och gjorde mig klar för morgonstund på Råby.
Råby och alla där ger mig mycket skratt och jag gillar det.
Tillbaka till Daniel och diska undan lite och bädda till sängen (glömde nämligen de när jag va liiite sen till bussen).
Sen ner på stan för en kaffe "dejt".
En kopp kaffe, massa skratt och både allvarliga och oallvarliga samtal senare så kallade jobbet.
Vart ganska lungt men hann då med en hel del som behövde göras.
Lovley!
Så nu hemma i TV-soffan kan jag känna mig både nöjd och glad.
Samlar kraft för helgen då jag bestämt att böcker ska bli mina vänner.
Iaf imorgon.
De ska vara bra att läsa lite har jag hört.
Men va de blir får vi se.
Egentid med tankar och en bra bok.
Hur bra är inte de!?
Mycket bättre än att gå ut och vakna bakis dagen efter!
Lite vuxenpoäng till mig!!
Brottas med ung och d...
Vaknade i skaplig tid.
Drog mig kvar i sängen ett slag med datorn i knät.
Sen jag vaknade har solarieöarna snurrat i mitt huvud och jag var helt inställd på de.
Men så fick jag ett bättre förslag.
En lunch på stan med MR P!
Hur härligt är inte de!?
Kan man tacka nej!?
Jag tänker inte de!
Han är så grymt rolig, så ladda inför kvällen jobb med en underbar lunch med skratt och snack blir underbart!
Nu köööör vi!
OnsdagsLunch.
Nu känns de att man kommit igång på jobbet igen.
Full rulle och jag ÄLSKAR de verkligen.
Timmarna susar förbi närstan obemärkta.
Kunder som kommer och går och allt är sig likt.
Måste bara få påpeka att JAG jobbar med de bästa gänget i hela Västerås.
Mer glada och energigivande människor får man leta efter.
Man sprudlar verkligen av energi när man går från jobbet!
Hur härligt är inte de??
Så vill väl ala ha de?
Och jag har de så varje gång!
Idag hann jag även förbi min farmor innan jobbet.
Bättre sent än aldrig med tanke på att de va väldigt många månader sen jag va där sist.
Få ta och bättra mig på den fronten.
Hon är sig lik och jag kan inte göra annat än att gå därifrån med ett leende på läpparna.
Min farmor ♥
Efter de njöt jag lite av solarieöarna och hade lite egentid med att bättra på brännan.
10 minuter med ansiktsförstärkaren räcker tänkte jag eftersom jag inte solat på nån månad nu.
Vill ju inte bränna sig de första man gör.
Så trycker av den och somnar in en stund.
Vaknar med ett ryck och tror jag försovit mig.
Ser att de är 30sek kvar och att ansiktförstärkaren INTE är avslagen.
Vad är nu detta!?
Ansiktet brinner ju!!
(kändes de som).
Tiden går ut och jag ställer mig upp och tittar försiktigt i spegeln med ena ögat.
Jisses!
Ser ut som rudolf fast de inte är jul och jag kan nog lysa upp min egen väg till jobbet.
Hur kommer detta sluta?
Har på lite täckstift och visslar som om inget hänt när jag lämnar rummet.
De är tomt utanför när jag öppnar dörren till rummet och kikar ut.
Tar ett djupt andetag och beger mig ut bland folk.
Jobbar på och ingen säger nånting.
Men kikar ändå lite i spegeln på jobbet när jag går förbi.
Phu de syns inte.
Jobbar på i högtryck och susar ut i bilen som väntar på mig och ska ta mig hem.
Väl hemma tittar jag igen och gnuggar bort täckstifet på näsan.
"Snälla snälla säg att de gått över" är de som far runt i mitt huve.
Ja visst!
De syns ingenting.
Tack gode gud för de.
För vad hade barnen på förskolan sagt om jag kom till jobbet imorgon och sätt ut som en nykokt kräffta?
Vill inte äns tänka tanken.
Kan alltså lägga mig nöjd över dagens insats och invänta mogrondagens ljuva jobb schema!
Detta är LIVET!
Rudolf.. Eller?
Ja jag vet 23 år och bor fortfarande hemma.
Eller ska man säga bor hemma igen???
Svårt de där.
Men om sanningen ska fram så älskar jag mitt flickrum.
Ja så klart älskar jag mina föräldrar mer som: skrattat med mig (ja mestadels ÅT mig), gråtit med mig, suttit tyst med mig, sparkat mig i röven (inte ordagrant alltså), Sagt åt mig att sakna ner när jag dundrar fram som en virvelvind och mycket mer.
♥ Ni är bäst! ♥
Jo visst drömmer jag mig bort till mitt eget.
En egen lägenhet där jag är boss, där jag bestämmer.
Men att min situation ser ut så här stör mig inte så mycket.
Gör ju vad jag kan för att ta mig ut ur den och jag ser ljuset i tunneln.
Jo då de gör jag.
Jag vet även att jag varit en jobbig jävel i yngre dagar men vilka stog ut då?
Jo mor och far!
Vilka kämpar!
Idag har jag spenderat min nästintil hela dag i mitt flickrum.
Jag började med att bara slöa framför datan och ha en hel del telefonsamtal med alla möjliga.
Men frammåtkvällen vart jag rastlös.
Så här kan jag inte ha de!
Men vill inte ge mig iväg nånstans eftersom jag nyss vart sjuk så gick fram och tillbaka ett antal gånger.
Satte mig på sängen och insåg att om jag fortsätter så här så kommer golvet gå sönder.
Tittade mig omkring och...
Ja jag kan ju städa.
"Hej jag heter Rebecca är 23 år och ägnar min lördag kväll till att städa!"
Så med risk för tråktants poäng så tog jag ett stadigt tag i dammtrasan.
Och vipps va de klart.
Rensade bland papper på bordet och i lådor.
Ohoj så va de klart.
Tog rätt på all tvätt jag tvättade igår.
Och så va de klart.
Bara damsugning kvar men med all respekt för de 2 som uppfostrat mig så gör jag inte de nu.
De får stå på to do listan imorgon efter jobbet.
Nu sitter jag med musik i högtalarna och slappnar av med ett glas rött inne på mitt flickrum.
Jag och mitt flickrum...
Helena: Ja nu ska jag verkligen göra allt för att inte bli sjuk igen.
Varit sjuk så de räcker för flera år framöver.
Så nu blir de motion till 1000 så fort kroppen tillåter och innan dess blir de massa berocca och c-vitamin.
Idag så har de inte hänt mycket, är så fruktansvärt rädd för att bli sjuk igen.
Tog det lungt i soffan och tvättade lite medans jag färgade håret och bara njöt av te.
Jag har upptäckt att te är liiite godare än kaffe på morgonen.
Även om man inte tackar nej till kaffe på morgonen.
Kanske har jag blitt en te-gumma?
Nu frammåt kvällen och när de vaknades middag trillade det in folk.
Nemen oj så trevligt.
Syster med familj dök upp och sen kom MIN "man".
Han som hande feber igår va tydligen feber fri nu han med.
Jisses vilken tur jag har.
Efter maten fick vi semla som syster hade med.
Vilken (o)tur min far hade.
Han som (inte) tycker om semla så mycket.
Farligt att sitta berivd honom vid ett sånt tillfälle om man inte har järnhand runt godbiten.
Jag vill ta de lite lungt med min mage nu så den hinner vänja sig efter sjuklings vändan så jag åt inte så mycket.
Tog locket sen va de bra.
Nu är de film tajm och Theo fick välja film.
Jul med Musse Pigg.
Ja varför inte vara ute i god tid i år?
Men min karl och systers karl verkar inte så intresserade.
Undrar varför??
Imorgon blir de ännumer te och ännu mer berocca!
F - dagenskväll.
Ja äntligen är kallblodiga jag tillbaka.
Från 39,1 ner till 36,2!
Febern försvann över en natt och de känns underbart.
Kanske finns de en gud iaf som läste min blogg och skonade mig eftersom jag är så underbart snäll och har ett jobb att sköta?
Jo man kan ju alltid tro de om man vill men jag tro då inte på de.
Så nu med en god kopp te och hårfärgen som sitter i och verkar så har jag de ganska bra.
Sitte nog ännu finare med en dusch sen.
För jag skulle då inte vlija kramas med mig nu om jag va nån annan alltså.
Men jag får ju skylla på att jag haft 2 dagars feber så..
Ja ni fattar.
Så vila och lite energi kurer idag och imorgon så är jag nog på topp på söndag när vi kickar igång på jobbet.
FEBERFRI!
Så lite kan göra mig så gald.
Ja jag är inte så krävande utan ganska enkel människa.
Det kommer bli en bra dag idag.
Jag känner de i lilltån!
36,2!!
Igår så åkte jag in till stan för att ta han dom min babe efter min todo-lista va klar.
Och som plåster på hans sår köpte jag med lite nödvändiheter man måste ha hemma i febertider.
Kommer innanför dörren och jag svettas redan som en girs.
Precis som jag gjorde på bussen och innan jag gick på bussen.
Visserligen visste jag att febern va tillbaka men inte så mycket...
ELLER?
Joho då 39.6 precis som sist.
Ja då va de bara att tacka och ta emot.
Tack tack.
Ja den dagen blev de inte mycket gjort för nån av oss.
Vi tittade på film och sov i omgångar.
Och de lilla stund vi va vakna tillsammans så åt vi.
Kände mig som barn på nytt.
Åt och sov.
Vi knäppte av TV:en och la oss för att sova redan 20.30 (tyckte jag han mumla om när jag frågade va klockan va).
Kändes som att klockan slagit 04.00 på natten men nej hon va inte ens 21.00.
Så tidigt har jag inte lagt mig sen jag va liten.
Men jag somnade som ett spädbarn och sov hela natten.
Förutom dom ca 1000 gånger jag skule upp och dricka vatten.
Tror min sovkompis vart lite irriterad för han drog en suck så fort jag rörde på mig.
Hmmm stackare...
Bäst du vänjer dig!
Men han pös iväg till jobbet på morgonen då han sa att febern va borta.
Okej tänkte jag du vet bäst.
Men påpekade dock att jag tyckte han skulle hålla sig hemma ändå eftersom jag inte tror kroppen va återhämtad.
Men har ni nångång försökt få ett rådjur att följa efter er dit ni ska så fattar ni vart jag vill komma.
Jag kände mig inte alls bra så beslutade att fortsätta vara sjuk hemma på lugna landet.
Efter lite slötid i soffan ringer min hjälte som visar sig vara en utslagen hjälte.
Hans feber va tillbaka.
(skippade frasen vad var de jag sa eftersom jag inte ville strö salt i såret)
Oh stackarn.
Inte alls kul så blir inget jobb för honom imorgon utan han får nu vila upp sig under helgen och hoppas på att han kan ta nya tag på måndag på jobbet.
Själv hoppas jag att jag frisknar till snart eftersom den nya terminen sparkar igång på Söndag.
Så lite panik har jag eftersom jag vill vara helt kry tills dess.
Nu ska jag göra som jag gjort de senaste dygnet.
SOVA!
2 sjuklingar i samma ...
Pratade med min karl igår kväll och han låg hemma i feber.
Fick dåligt samvete eftersom de uppenbarligen är jag som smittat honom.
De roliga är att han gnällde på att jag gick och jobbade med feber men de lät ju som att han också skulle göra de.
Rolig prick de där, eftersom han är precis lika när de gäller jobbet.
Lika barn leka bäst.
Vaknade av frossa vid fyra i morse men kände att jag va het som en bakpotatis igen.
Härligt nu är de på gång igen.
Jo men visst lyckades ju vara feber fri i 2 HELA dagar.
Är de inte lyx?
Jag har abslout inte tid att vara sjuk.
Mycket som skulle hinnas med nu denna vecka innan vi drar igång på riktigt på dansverkstan.
Men idag tänker jag utföra mina to do planer men imorgon får jag väl ligga hemma och kurera mig precis som jag gjorde för 3 dagar sen.
Det börjar verkligen gå mig på nerverna nu och jag är INTE NÖJD!
Tar mig feber och beger mig ut för at möta dagen.
The feber is here.
Precis som rubriken lyder är de råbydag som gäller för mig.
Ser fram emot att träffa galningarna igen.
Men först försöker jag piggna till.
Natten va galen blev på tok för sent för mig.
Pratade med en underbaraste återfunne vän man kan ha till tidig natt.
La mig sedan för att sova så jag skulle orka upp.
Från ingenstans när jag precis somnat så ringer mobilen.
Med ett ryck sätter jag mig upp och fummlar efter den i sängen men hittar den inte.
Ne de va ju inte så konstigt eftersom den satt i laddaren på väggen.
Så upp och iväg.
Tror jag hann svara i sista sekund.
Och i anda änden var ännu en förlorad vän.
Så upprymd av alla dessa minnen från förr och en stort fett leénde kunde jag äntligen få sova.
Sovtimmar mellan 03.00 och 07.00.
Härligt.
Drog mig en timme i sängen eftersom benen fortfarande sov.
Men nu blir de mer te och en stor käfftsmäll!
Och sen fånga dagen.
Råbydag.
Nej ni läser hellt rätt.
Skulle åkt in till city för att inte shoppa utan åka skridskor med systeryster och son men vart inte så.
Min syster vart en sjukling istället.
Så vart kvar hemma i morse under täcket när resten begav sig till jobbet.
De kände faktist ganska skönt.
Lyssnade lite på rock klassiker och bara mös.
För att gå upp en timme senare och möta dagen.
Tog mig en kopp vanilj te (onödigt vetande jag vet men de bryr jag mig inte om) och parkerade mig i soffan.
Idag kände jag mig vuxen så tittade lite på nyhetsmorgon de ni.
Men de vart för allvarligt (eftersom mitt barnasinne är större än mitt vuxensinne).
Gav upp och promenerade en stund på bandet medans jag glodde på sf kanalen.
De är nog de bästa kanalen som finns fast de tråkiga är att även dom blir en aning tjatiga med sina filmer dom spelar om och om igen.
Så med tv:s bästa kanal och ett löparband kunde man nöja sig med dagens insatts.
Magen kurrade till så tog lite fil när jag landat i TV-soffan igen.
Efter att hämta andan så va de bara att ta tag i dagens to do uppgifter.
Sååååå....
Ut men soppor.
Plocka ur diskamaskinen
Plocka i diskmaskinen
Och så tvätten så klart.
Pust och stön och in i duschen.
Aaaah kan andas ut när jag är ren och fin igen.
Trodde jag ja.
Då kom ju far hem och störde lugnet.
Försökte få honom att sätta sig och vara tyst i fåtöljen men neh han gick ut istället.
Så då vart de ju lungt.
Efter att jag plattat till ruffset på huvet va de dags för mat.
Han kom in och va hungrig också.
Jag säger bara de.
PÄRON!
Men dom är mina päron så tummen upp för dom ändå.
Så ställde mig vid spisen och lekte Pär Moberg en stund.
Nöjdast med resultatet och fick 8 gafflar av 10 möjliga som resultat.
Avsluta dagen med idrottsgalan så imorgon vaknar jag upp med magrutor.
Inga brutna ben - ing...
Så här lagom till helgens slut och öppet hus på jobbet så bestämde sig ÄNTLIGEN febern att försvinna.
Kännde mig bättre igår kväll men trodde de berodde på Daniels sällskap och vågade inte hoppas på att graderna i kroppen skulle ha sjunkigt.
Men imorse när jag vaknade kände jag mig pigg och utan smärta.
Visst öm är man väl efter 3 dagars feber men de kunde jag ta.
Lättare att jobba utan feber så jag vart som ett litet barn innom mig av lycka.
Ville ha lite sällskap i morse när jag tog på mitt ansikte och försökte dressera lockarna på huvet, så tvingade min stackars 'man' att sitta på sängen och läsa skavallertidning samtidigt som vi kunde prata lite.
Ni skulle sett hur liten och söt han såg ut.
Han såg inte alls ut att trivas i situationen men han gjorde de för min skull vilket jag tycker är charmit av honom.
Och han vet att jag skulle sitta på hans säng och läsa en motortidning medans han kammade bryna om han skulle be mig.
Ge och ta får man väl säga.
Så iväg till jobbet full med energi.
Peppad för att få öronen fulla av jobb.
Men neh de va ganska lungt, iaf uppe hos mig.
Där nere verkade det vara värre.
Men men tiden susade snabbt förbi och lämnade inte ett spår efter sig.
De drog ihop sig så jag slog igen butiken för denna gång.
Drog mig bortåt och hemmåt.
Nu några timmar senare och nerbäddad i soffan ska jag bara göra ingenting och invänta morgondagen.
Då de blir skridskoåkning nere i city med systeryster och Theodore.
<3 LOVLEY!!! <3
(observera att jag inte lovat att komma hem med benen i behåll).