Är de så här de ska vara?
Är de så här de ska kännas?
Ja jag tror faktist de.
Jag blir dagligen uppvaktad med gulliga sms och telefonsamtal.
Hur toppen är inte de?
Känner mig verkligen uppskattad och omtyckt igen!
Precis som de borde vara.
Är verkligen glad igen.
Vaknar varje morgon med ett leende på läpparna.
Vi behövde uppenbarligen en sådan vända som vi haft för att vakna upp och inse vad allt betyder.
Kärleken är obesegrad.
Men vänta nu...
Vi är bara vänner (just nu) så tro inget annat.
Imorgon blir de lite egentid hos frissan.
Hur jag vill ha de vet jag inte men de återstår att se.
Men jag vet att de kommer bli toppen!
Sen blir de att hämta pyret på dagis för att bege oss på kalas på kvällen.
Kära morfen fyller nämligen år.
*Livet leker!*
Idag skulle vi firat ett år ihop.
För en vecka sen så sprack våra bubbla.
Sömnlösa nätter och många tårar senare så är de bättre än tidigare.
Hur kommer de sig?
Jo jag har fått en ärlig ursäkt och en förklaring.
Prat från hjärtat och beskrivet på hur han känner har stor del till vart vi står idag.
Vi tar en dag i taget nu som vänner och de känns bra.
Att trippa på tå runt varandra i ett förhållande är ingen bra idé.
Nu blir de klampande fötter och sen får vi se vart resan tar oss och vart den slutar.
Helgen har varit toppen!
Började med en film och myskväll hos syster i fredags.
Där de stog grillning på menyn och gott dopp till kaffet.
Sen vart de film och mys i hennes soffa.
Igår (lördag) vart de att tvätta bilen jag och min vän senare skulle ta oss en tripp med.
De skulle nämligen bära av till en bilträff för sportigt hottade bilar i Kartineholm.
När bilen va tvättad och vi va klara för avfärd började våran resa mot träffen.
Väl framme så ramlade det in allt flera bilar och de va riktigt kul.
De fanns mycket att titta på (i bilväg alltså).
De fannas riktiga monster.
Hur mycket hästkrafter kan man få in i en bil??
Tydligen bra många mer än jag nånsin kunnat tänka mig.
Tillbaka i Västerås vid 2 tiden på natten.
Däckade i sängen som två utslagna hjältar (vilket vi är också).
Idag vart jag bjuden på kinamat och de va inte helt fel.
Tog oss även en sväng till hamnen för en promenad bland alla båtar och en massa prat.
Väl hemma igen så anlände jag till ett tomt hus.
Så tog pappas räser och begav mig in till stan igen där resten av familjen befann sig.
Med lite nya filmer och några serier rikare kan jag nu lägga huvet på kudden och känna mig nöjd över bästa helgen på länge!
Tack alla inblandade för att ni får mig att skratta.
*Glädjs så med min vänn som gav mig en lycklig nyhet om hennes liv idag! De är hon värld!*
*GRATTIS!*
Kluven!
Efter en ytterligare en dag med illamåeende och många hjärnspöken så känns de nu mycket lättare.
Vill tacka min underbara vän för en kväll med mycket skratt!
Imorgon vaknar jag men magrutor tack vare henne!
(Tss de kunde ju jag tro).
Men vi har hafft en toppen kväll med mycket skratt och prat på tumanhand i gräset på löga trotts en luftfuktighet på 1000 och en snålblåst som inte var nådig.
Vi trottsade vädret, tog filten och en kanna kaffe och titta på när alla sprang.
Kändes faktist bra att sitta där och prata av sig i den friska brisen utomhus.
Fult med folk och en helgalen kommentators röst strömmandes ur högtalarna vid mål linjen på löga.
Glad tjej men mammas kakor!
Blåsigt men glad!
Vårruset 2011!
25 kr fattigare men ett par skosnören rikare!
Vad gör man inte för BRIS!?
Hett kaffe gjorde susen!
När vi gav upp och blåsten vann så åkte vi och åt.
Fick trevligt sällskap.
Han har de inte lätt men mig och min vapendragare.
Ännu mer skratt och jag kan lova att magen fick arbeta.
Hann även ge min älskade syster en kram och de gjorde kvällen fulländad!
Med glädjetårar i ögonen kunde jag bege mig hem.
De va då jag rinde upp honom.
Han hade ringt tidigare under kvällen.
Jag va osäker till en början hur jag skulle reagera.
Skulle jag ringa upp eller inte?
Vad skulle detta leda till?
Ska jag vara sur, arg eller bara kall?
Jag va nog allt de där till en början.
Men uppskattar de han sa och jag måste nu låta allt sjunka in.
Det har varit en jobbig vecka och jag vet inte speciellt mycket.
Men en sak är säkert!
Så bra som jag mått ikväll har jag inte mått på länge!!
<3 TACK! <3
Vårruset 2011!
Är tröttare än tröttast och kan inte riktigt hålla reda på nånting, ännu mindre mig själv. Tur att min mamma kan de. Tack vare henne kom jag iväg till jobbet fast jag trodde jag va ledig, och tack vare henne får jag i mig lite näring. ♥
Det tär på mig att genomgå allt detta.
Jag vet att de blir bra men att smälta allt som hänt under den närmaste tiden är inte lätt.
Det gör man inte över ett dygn.
Är de vi??
Är de inte vi??
Vad vill du??
Men framför allt...
Vad vill JAG??
Det är inte lätt när det är svårt.
Därför är jag speciellet tacksam för att jag har min familj och mina vänner som tröstar, stöttar och förstår.
All kärlek till dom!!
Min mamma!
Jag pausar nu min blogg ett tag tills jag mår bättre.
Blir så tjatigt om jag bara ska klaga och vara arg i varje inlägg.
Men hoppas snart att jag mår bättre och hjärtat är läkt igen.
Då blir de nya tag!
Tjippevipp!
Paus.
Droppen som gjorde att bägaren rann över!
Orden som bevisade att allt va sant!!
De är nu de får vara nog.
Jag har haft mycket tålamod och överseende men nu är de NOG!
Det jag känner nu är att jag blivit sårad, sviken och är otroligt förbannad.
Hur kan man behandla någon på de sättet och göra precis samma sak som man själv säger att man hatar när folk gör?
För mig går de inte in i huvet.
Men de är klart jag har större hjärna än så och då förstår man det nog inte..
Tur att jag har självkänsla och vet när det får vara nog.
Nu drar jag mig bort medans jag har en aning stolthet kvar.
Lögner har korta ben, men kommer snabbt ikapp!
Droppen som gjorde at...
Vilken dag, kväll och natt det varit...
Har huvud-dunk och är tröttare än någonsin.
De sista veckornas (eller är de månadens??) stress, tjaffs och spruckna bubblor har verklgen satt sina spår.
Valde jag rätt nu då?
Är det de här jag vill?
Jag kände att de va rätt igår och inatt men nu är jag bara helt tom och vet inte mycket.
Men jag hoppas att imorgon när jag vilat upp mig och är på G så kommer allt kännas bra... igen...
Eller???
Känner mig urladdad.
Idag blir de slö dag hemma, inne, framför TV:en, i soffan.
Tar dagen som den kommer.
Orkar inga måsten, vill bara vara själv med mina föräldrar..
Så får de bli!
Tomt.
Gick och la mig helt slut av alla känslor som spelar mig spratt nu för tiden.
Somnade men vaknade igen.
Somnade om och vaknade om.
Somnade om och vaknade om.
Somnade om och vaknade om.
Somnade om och vaknade om.
Somnade om och vaknade om.
Somnade om och vaknade om.
(kan fortsättas men hoppar de).
Ja så höll de på hela natten eftersom jag hade mer mardrömmar än stadsministern har pengar.
Så nu är jag vaken men mer slut än jag va vid läggning.
Hur är de möjligt!?
De sägs att man bearbetar något när man drömmer mardörmmar.
Ja de kan väl vara så..
Jag har ju lite jag ska bearbeta....
Men inte nu...
Utan sen....
Än har de inte kommits fram till något vad jag vet.
Nattens drömmar.
Gårdagkvällen spenderade jag i Västerås på Gryta.
Lite kaffe och prat är alltid lika trevligt.
När jag skulle rulla hem ringde syster.
Jag for dit en stun och drack lite mer kaffe så de vart sena kvällen innan jag var hemma.
Men oj så trevligt det va.
Man kom fram till en hel del!!
HÄRLIGT!!
Men nu J****R!
Igårkväll.
Vaknade tidigt och va helt säker på att jag försovit mig..
Skulle åka och agera trädgårdsmästere en stund.
Men när jag med ett ryck vaknar och ivrigt letar efter min mobil för att tillslut hitta den ser jag att jag inte alls försovit mig.
De va ju jätte långt kvar tills jag skulle åka.
Vrider och vänder på mig och kan inte slappna av.
Tankarna bråkar med mig och jag flyger upp arg som ett bi och ger mig iväg istället.
Gör ju inget om jag blir tidig.
Lagom irriterad kommer jag ut på Salavägen där de är kaos.
Precis vad jag behöver....
Just ja dom "bygger" ju om här.
Ååååh köer köer och åter köer.
Hur ska jag kunna göra en vänster sväng här utan att få nån dåre på dragkroken??
Blev att åka och vända för att smita av till höger.
Möts av en glad morfar som vinkar ivrigt när jag svänger upp på gården.
Och vi sätter fart direkt.
De gick undan så vi hann med 1 timmes kaffepaus innan jag for hem.
De va riktigt trevligt att sitta och lyssna på den gammla uvens historier från jobb han vart på.
Väl hemma hängde jag tvätten som jag slängde in innan jag for iväg.
Sen la jag mig i solen för lite egentid.
De vart jag, flugor, getningar och en humlabumla.
Ja de va ju trevligt men jag avböjde från sällskapet efter nån timma och gick in och plockade istället.
Inte lika kul men kan inte vara still de är olidligt.
Så nu när de är klart och kökert är i ordning....
Då återstår bara.....
??????
Ja just de...
??????
Dagen än så länge.
Helgen har gått som smort.
Fredag skulle vi bara ta några öl men de vart fler än så.
Vi slog på stort när vi ändå höll på.
Hamnade på pubben och där träffa man en hel del från den gamla goda tiden.
Hur kul som hellst och jag hamnade i säng frammåt morgontimmarna.
Länge sen man hade så trevligt en kväll i Västerås.
Tack alla inblandade!
På lördagen mådde man som man förtjänade och va tröttare än tröttast men de va de värt!
Utan tvekan.
Skulle gått på kalas men neeeh jag hoppade de.
Tog mitt täcke och några kuddar och la mig i soffan medans övriga i la familia åkte på kalas.
Gick ändå skapligt fort och jag somnade till mellan varven till nån film jag skulle titta på men jag såg nog bara sammanlagt 5 minuter av den.
Ja så kan de gå.
Söndagen vart de jobb.
Fyra föreställningar och en hel del dunkande av musik senare avslutade jag kvällen för skratt och prat i glada vänners lag.
Parkerade rumpan på en gräsmatta på Skallberget och de va mycket trevligt.
Helt klart värt de.
Idag skulle jag haft täcket över huvet hela dagen men de gick inte.
Åkte till morfar och tvättade bilen i hopp om att inte klättra på väggarna i panik här hemma.
Imorgon blir de tillbaka och plantera lite blommor.
En promenad också vore ju inte helt fel.
Nej de får nog bli så nu.
Håller bollar i luften för att slippa ta itur med de jag igentligen måste.
Mina spöken i huvet och de jobbiga runt om mig.
Ja de kommer en dag då jag måste men just nu kan jag inte.
De kan bli så fel om man väljer när man inte fungerar som man ska.
Jag fattar alltihop men får lixom ingen ordning!
Galna dagar!
Inte alls min dag idag..
Kände mig utmattad och slut redan när jag slog upp ögonen idag.
Slängde in några bra tankar för att bli på humör att lämna sängen men de gick väl inte direkt som planerat.
Gjorde ingen större ansträngning till att få till ett ansikte.
Begav mig efter mycket om och men till stan för lite terapi med fejksolen istället.
Valde mellan alla möjliga solarium men idag fick de bli att stå sola kände jag.
För va rädd att inte komma på benen igen om jag la mig ner.
Stog där och nynnade i takt till musiken, rörde lite på mina höfter för att peppa mig själv.
Jo de kändes en aning bättre när jag kom ut igen.
Men tror inte att de va min förtjänst utan snarare den fejkade brännan förtjänst som bättrats på nu.
Drog benen efter mig till D för att låna klosetten samt ta lite vatten ur kranen.
Gick som en zombi tillbaka till bussen och begav mig till jobbet.
Väl på jobbet trodde jag att de skulle gå undan men neeeeheeee?
De brukar gå fort även om inte humöret är på topp.
Men idag gick de inte alls fort.
Snarare tvärt om!!
Så segt har de ALDRIG gått och jag trodde jag skulle hinna fylla 100år innan jag fick gå hem.
Nej de får bli nya tag imorgon.
Hoppas på att drömmarna tar med sig mina demoner så jag slipper ha dom som objudna hyresgäster ytterligare en dag.
trög dag!
Jag gick loss på några kepsar från jobbet.
Nya promenadkepsar alltså.
Gillar inte att lunka fram i solbrillor som glider av näsan och blir immiga av värmen jag ger ifrån mig.
Så nu har jag 2st jag kan byta mellan.
Man kan inte alltid vara snyggast i skogen men jag är skit nöjd med dom.
Diggar dom as mycket!
Haha vilket tonårs snack de vart: "diggar" "as".
Hur som så får keporna och promenadskorna bli mina nya vänner för lite tankerensing.
Mycket som snurrar i huvet nu.
Ni vet när man har en ängel och en djävul på varsin axel.
Så är de inte i mitt nuläge.
Ängeln måste blitt nerputtad och ersatt av ännu en djävul.
Så nu är jag ägare till två djävular.
Och de bevisas starkt på mina onda tanker och min vrede jag bär på.
Jag tycker inte alls om de för sån är jag inte.
Jag vill ha tillbaka min ängel som hjälper mig vara jag och tänka glatt.
Så ser ni min borttappade ängel vet ni vart den ska.
Unnar mig själv något...
Idag känner jag mig bakis när jag slår upp ögonen..
Har jag supit ikapp med sömngångaren i natt?
Ja man kan nästan tro de.
Benen vägrar lämna sängen, huvet dunkar mer än vanligt, ögonen känns uppsvälda och jag är allmänt seg samt illamående.
Ja jag måste supit när jag sov.
Vilken tur att jag inte ska köra bil idag då.
Lärde mig nämligen på körskolan att låta bilen stå dagen efter man supit.
Vilket jag tycker är väldigt klokt så de måttot kör jag efter.
Nej de här duger inte.
Jag måste upp och igång nu.
Kaffe vore inte helt fel.
"PAPPA SÄTT PÅ KAFFEEEEE!!!!"
Han är ju ändå hemma...
Tssss som att de skulle gå.
Lika troligt som att de kommer bli -20 grader i natt!
Jag får nog krypa ut i köket och göra de själv.
Vad hände inatt?
Jag gör som jag brukar när jag MÅSTE vila huvet från tankar.
Jag dammar av mina bästa brudar och hänger med dom i deras värld tills sömnen knackar på!
♥ BÄST! ♥
Rymmer en stund!
Jo då jag har blåa ögon och de kallas blåögd.
Men jag är även blåögd på annat sätt.
Vissa saker har jag trott på som inte alls visat sig vara så i nuläget..
Ta tjuren vid hornen eller bara låssas som inget och se om de erkänns innom en snart framtid.
De som stör mig är ju bristen på respekt som visas för mig.
De roliga i detta är att de är inte jag som är dum för jag vet vad som händer.
Jag har spelat på skratt och god min i sällskap och gör de nog en stund till men vad som komma skall är de bara jag som vet.
Hur detta kommer sluta när allt flyter upp till ytan vet jag redan.
Hoppas på ett erkännande om de nu inte är för mycket begärt.
Tänker på mig själv i första hand just nu.
Ge mig käfftsmällar med lögner högt och lågt är inget jag tänker ta i längden.
Snart är nivån för respekten noll från min sida.
Jag vet vart jag står och jag tänker inte rubba mig minsta millimeter i frågan.
Men de konstiga är att jag inte är förvånad.
Bara glad att få de svart på vitt att magen talat sanning en längre tid.