Rebecca.

Bara för att jag är jag!

Vaknade tidigt.
Ville bara dra täcket över huvet pausa tiden och somna om men de kunde jag inte.
Massor som skulle göras redan första dagen på "lovet".
Så upp och iväg.
Flängde hit och dit för att sen ta en paus i solariet innan jag for ner på stan och mötte upp P för en lunch.
Men energin på topp och ömmande mage efter allt skratt med min vän så rusade jag vidare över stans gator och torg.
Sen som en virvelvind in på bussen och vidare mot min syster.
Där hade vi lite egentid innan stan kallade.
Vi skulle nämligen ner och få våra naglar fixade.
Jag valde en mörk mörk lila färg för att prova något anorlunda (för att vara mig).
Har ju alltid ljusa färger annars.
Färgen kommer nu sitta länge och jag får gå tillbaka dit för att ta bort den.
Hur häftigt är inte de??
Köpte även med mig den färgen jag har nu, så jag kan fylla på i takt med att naglarna växer.
Väntar spänt på hur de kommer se ut.
Sen vidare mog skogens trygga tystnad.
Möts i dörren av systersonen som säger : "HEEEEEEJ".
Mamma kommer strax efter och välkomnar med frasen:
"Hej och välkommna till halv åtta hos mig"
Känner hur familjelyckan sprider sig i kroppen och jag bara njuter av min dag.
Efter mycket god mat med dom bästa kunde jag sen varva ner i soffan med ett glas rött.
Imorgon bär det av.
Först till Sala, sen till Västerås för att sen bege oss ut på öppet hav.
Så blir inget skrivande här de närmaste två dagarna nu, men sen när man är med i matchen igen och inte så "borta" så kommer allt om min lilla turné.



(gammal bild men den är så jag)