Rebecca.

Ja de sägs så iaf.
Jag känner med min älskade vän som har de jobbigt just nu.
Kan inte vara lätt när man bara vill vara ifred och ta de lung för en gångs skull men ändå kan tomtarna inte lämna människan i fred.
Har aldrig hört personen så nerstämn.
Men allt kommer bli bra.
Eller vad säger man???
Gör som du vill och tänk på dig själv i första hand nu.
Även om vi kommer bort från varandra vet vi att vi finns där för varandra, jag för dig och du för mig och så småning om står vi där.
Öga mot öga och kan möta varandras leenden igen.

Jag själv då?
Jo idag har jag gått som en robbot och nollställt hjärnan.
Ingen okej just nu kanske??
Men sån är jag när de blir för jobbigt och när jag behöver tänka så blir jag som en robbot bland folk.
Stänger av och bara gör utan att tänka.
Tur att jag har ett sånt jobb där man kan göra utan att tänka allt för mycket.
Sen kommer man hem till sin trygga vrå och sitt flick rum.
Då blir de andra miner.
Inget vi närmare behöver gå in på.
Men en dag i taget och imorgon vid den här tiden vet jag helt säkert hur de blir.
Allt eller inget??
Men vart jag är då vet bara framtiden.



↑↑ Jag har också varit liten och oskuldsfull ↑↑