Rebecca.

Min mor är för söt.
Var med henne en stund på jobbet igår innan avfärd med slutstaion Theo.
På jobbet hade hon en hand docka som hadde massa hattar och rockar i olika färgen.
Och helt plötsligt så tog hon upp den och började sjunga för mig ca 06 på morgonen.
Jag skratta så jag nästan grina.
Var precis som att hon sjöng för en hel 1års grupp.

Dockans hattar.

Så hade jag ju Theo en stund på dagen.
Sen vart det att rusa vidare ner på stan.
Sprang in i Sandra så vi tog en snabbkaffe.
Sen vidare till Råby en stund för skratt och diskutioner.
Sen kom den röda faran och det vart avfärd till Bäckby där jag skulle avsluta min dag och börja nästa.
HÄRLIGT!

När jag vaknade så vart jag otroligt förvånad när jag såg att det vitatäcket lagt sig över våran stad igen.
Trodde vintern var över.
"Detta måste ju vara ett skämt.", "VEM har beställt det här vädret?", "Nån måste ju lura mig apprillo!" var tankarna som irriterat flög genom mitt huvud.
Gick tillbaka till den tomma sängen eftersom sällskapet gått till jobbet, drog jag täcket över huvet en stund till.
Kunde ju alltid hoppas på att det skulle vara borta när jag gick upp igen.
Men insåg fort att så va inte läget.
Masade mig upp efter mycket om och men.
Telefonen pep och en ljuvstämma förklarade vägen till bussen och gav mig hopp om bättre väder, om inte med det samma så iaf till helgen.
På med kaffe, i med kaffe i koppen, in i duschen med kaffet (sällde det på hanfatet så det inte skulle bli blask),
ut ur duschen på med kläder, ner till bussen och dagen kunde börja.
Idag har mitt måtto varit: våga vägra smink.
Alltså har mitt ansikte fått se ut som det vill för orken till färg hade jag inte
Och vi skyller allt på vädret.

*Är trött.
Skyller på vädret.
*Dåligt humör.
Skyller på vädret.
*För tunn jacka.
Skyller på vädret.
*Håret står åt alla håll.
Skyller på vädret.

Ja jag kan fortsätta länge men nej så tråkigt ska vi inte ha.
Dagen bjöd på sällskap av Syster och Theo och med den bästa trion i stan satte vi fart mot Gryta för att besöka Madde, Nova och Mio.
Kan det bli annat än tok?
Mycket skratt, bus, kffemaraton, mat och intressanta samtal så hade vi en toppen dag.
Gillade deras "nya" hem väldigt mycket.
Ja så nytt är det väl inte eftersom dom flyttade dit i slutet av förra året men jag hade ju aldrig varit där så för mig var det nytt.
Framåt kvällskvisten hittade jag min förlorade sängkompis, eller var det han som hittade mig?
Hur som hells är han så otroligt gullig att han erbjuder sig att köra mig hem FAST det inte alls är åt hans håll.
Så han behöver inte, men det är klart får man chansen att spendera lite tid med honom så tar man den.
Vart massa prat i bilen utanför (som vanligt) innan jag knatade in till min mor som redan var hemma.
Kramade om henne och slängde i mig lite mat.
Nu är det dags att göra sig klar för kvällen och sen blir det TV för hela slanten!
SVERIGES VÄRSTA BILFÖRARE!!
Kan man ju bara inte missa!