Rebecca.

Och skriver ofta om att tiden går fort men den här dagen har nog inte äns existerat är jag rädd.
Eller?
Har det varit dag?
Låt mig tänka...
Jo jag är rädd för de men jag har verkligen inte hunnit reagera över de.
Har rusat mig genom hela dagen för att hinna med allt och kunna passa alla tider.
Helt otroligt.
Tiden bara flög iväg redan från start.

När jag var på väg till kvällens jobba så kulle jag BARA in på apoteket en snabbis.
Ja jag trodde i alla fall i min hjärna att de skulle gå fort.
Men neeeeej hur kunde jag tro de?
Skrattretande!
Börjar svettat och titta på klockan.
Trampar fram och tillbaka och tittar ännu mer på klockan.
Hur kan folka vara så sega?
Vem står frivilligt inne på ett apotek och pratar om onödiga och då menar jag onödiga saker med personalen!?
(hörde nämligen va dom prata om).
Efter en hel del om och men så vart de min tur.
Och vad tog de..
2 MINUTER, MAX!
Ska de va så svårt att rappa på?
Springer ut och vidare till ICA för att hinna handla innan jobbet på DV.
Rusar genom butiken, ställer mig i kön och inser att jag fått med mig allt.
YES 10 poäng till mig.
Men va nu?
Varför står de stilla?
Tittar fram och ser att de är en ny i kassa som inte har någon hjälp person bakom sig.
Är de här sant!?
Jag har inte tiiiid!!
Så de vart till att svettas och titta på klockan IGEN.
Väl framme så går de fortfarande långsamt, som tur är så fick jag hjälp att packa av en jobbarkompis som stog framför mig.
Och de va ju tur för då kunde vi springa bara kvittot kom ut.
Skynda!!
Så med ett kvitto i ena handen och två påsar i den andra sprang vi tillsammans till jobbet.
Hejja oss för vi hann i tid trotts lite motgångar.


Och väl på kvällspasset när jag försökte lugna ner mig och ta några djupa andetag så tappa jag allt jag hade i mina händer istället.
Hur kan de gå så fel?
Som TUR är så kom en sockertopp upp med drickan till mig.
Hade jag själv hämtat de så hade jag väl ramlat bakåt i trappan och fått dricka och festis över mig.
Och de lovar jag er att de hade inte varit kul.
När jag väl ska plocka upp de i kylen så tappar jag allt minst 5 gånger om.
Känner att jag bara vill vråla rakt ut men de kan jag ju inte göra.
Stackars kunder då hade jag väl skrämt livet ur dom...
Nej bästa att bara ta några andetag och knyta nävarna några gånger för att ge mig på de igen.
Äntligen hemgång och de gick ju bra iaf.
Ingen sen buss och inga drygon på bussen.
En lugn och fridfull tur med bussen som luktade spya.
Inte mysigt!
Ja de är min dag de...