Rebecca.

Känner mig verkligen uppskattad.
Har människor runt mig som verkligen visar att dom uppskattar det jag gör.
Och det gör ju de hela ännu roligare att fortsätta.
För vem drivs till att hjälpa andra om man inte får ett tack?
Inte jag iaf.
Ett tack är väl inte för mycket begärt kan jag tycka.
Men nu har jag fått mer än tack i två dagar.
Igår fick jag uppskattning av Svea (eller Ellinor) i form av en skål full med frukt.
Helt underbart fint och så gott!
Och idag fick jag ett armband av en förälder på DV.
(Bild på de kommer senare).
Blev så rörd och varm inom mig båda gångerna att blev en gnutta tårögd.
Ni är underbara!
Men ett tack hade räckt.