Svårt att bryta gamla vanor. 29/3-14
Pratade med en vän igår om att lyssna på kroppen.
Jag är ju expert på att pressa vidare och ignorera tecken som ges.
Men nu hade jag bestämt mig för att lyssna på min kropp.
Den säger stopp och då är de stopp som gäller.
Ja så STOPP blev mitt måtto för helgen.
Ja och jag levde upp till det!
Iaf i natt när jag sov.
Sen va lyssnadet som bortblåst.
Man liksom intalar sig att allt är bra.
Så upp och hoppa.
Kasta i sig frukost, på med ansiktet och iväg.
Ner för trapporna, iväg och handla och upp med kassarna.
Sen small de.
Hosta, svettningar, rivjärn i halsen och för höjd kroppstemperatur.
Så vad va då kommentaren från min vän?
Jo den löd: Hur va de där med att lyssna på kroppen?
Hel rätt!
De hade jag helt glömt.
Tur nån påminner mig!
Så nu överlämnar jag de mesta till han jag delar tidning med.
Mor och far kommer ju över och äter ikväll.
Tur de vågar sig in i våran sjukstuga så man får nå annat att tänka på.
Samt några andra att samtala med.
Som Alfons Åberg skulle jag BARA baka en kaka först.
Nu ska jag vila.