Gravid i v 21+

Det har varit en hel del de senaste månaderna och mitt i allt så blev jag gravid.
Tänk att man säger upp sig från ett jobb och sen blir man gravid.
Ett bevis på att man fick mer tid hemma med Daniel.
Den första frågan man får är:
"Ååååh va kul! Har ni försökt länge?"
Nej vi hade absolut inte det.
Vi hade precis kommit överens om att ge det ett försök.
Men jag trodde nog att det skulle ta tid innan det skulle bli ett plus på stickan.
Men vi är absolut glada för att det blev nu.
Ingen får tro något annat.
Mina misstankar om att jag va gravid kom redan på planet hem från Turkiet.
Efter redan några dagar i Turkiet började jag må illa och cigaretterna började smaka konstigt.
Jag trodde det berodde på värmen.
Jag hade ju aldrig varit i ett varmt land tidigare.
Så jag trodde det berodde på värmen.
30-40grader varmt och att jag drack för dåligt.
Men på planet hem fick jag plötsligt springa till den lilla toan.
Och som tur var va den inte upptagen.
Där kom tanken.
Inte för att jag flyger allt för ofta men åksjuka är inget jag brukar bli.
Men jag skakade av mig tanken.
Redan dagen efter kom tanken tillbaka.
Jag mådde fortfarande dåligt och roliga veckan var sen.
Flera dagar sen.
Jag tog upp det med Daniel.
Vi kommer överens om att avvakta några dagar för att va riktigt säkra innan vi gjorde ett test.
Så på kvällen gick jag iväg på en vad jag trodde var en middag.
Men det visade sig vara en överraskningsfest.
Hade roligt och det va så trevligt.
Riktigt lyckat.
Kände ändå under kvällen att jag va lite halvseg.
Men det är klart jag kom ju hem till Sverige natten innan där.
Och när vi väl gjorde ett test så visade det väldigt fort att det va ett nytt litet liv i min mage.
Vi blev som sagt glada.
Men en aning förvånade över att det gick så fort.
Vi höll det för oss själva ett tag innan vi berättade för våra närmaste.
De blev lika glada som vi om inte en gnutta gladare.
Mina närmsta vänner fick veta det i samma veva och även där va reaktionerna possetiva.
Allt eftersom har jag fått berätta för mina kunder också och lika glada blir dem.
Det vanligaste meningen är:
"GRATTIS! Visst är det mysigt?"
Ja det blir nog mysigt.
När barnet kommer.
Men eftersom jag är som jag är så är jag inte så förtjust i det som händer med magen.
Och att det nu känns när den rör sig gör inte saken bättre.
Jag kan inte styra över detta så jag är inte riktigt överens men situationen.
Men åter igen upprepar jag att jag är såklart glad över lilla ärtan så ingen tror något annat.
Ja det är så vi kallar den.
Vi har valt att inte kolla vad ärtan har för kön.
Då vi vill veta det först när vi får se den på förlossningsdag.
Konstigt tycker många.
Klart man vill veta tycker andra.
Ja de vill nog andra.
Men inte vi.
Dessa kommentarer gör att jag blev mer säker på att inte veta.
Jag blir mer motvalls när andra ger sina åsikter och vad dem vill.
Deras vilja är inget jag tänker ta hänsyn till.
Vi gick även ut med graviditeten på socialamedier häromdagen och vi tackar för alla lyckönskningar.
Det värmer ska ni veta.


Så gick det till från det att vi fick veta fram tills nu.

Långdraget inlägg men jag får många frågor om hur allt gick till.

Kommentera här: