Inskolning.
Efter 1 vecka är han klar.
Våran duktiga kille.
Jag trodde inte de skulle gå på 1 vecka med tanke på hur mammig han är.
Men jag hade fel jag erkänner det.
Så på måndag är de förskolan som gäller för båda våra små troll <3
Vart tog tiden vägen!?
Jag tyckte nyss de vå små hjälplösa krabater som jag kom hem med från BB, men nu är de både självgående och kan säga emot mig....
Och Hampus har även lärt sig gå, så nu knatar han på hej vilt.
De står inte på förrän dom springer åt varsit håll när vi är ute.
Jag svettas av bara tanken!
Känslomässigt för min del har de gått bättre än väntat med detta.
Jag trodde jag skulle sitta i bilen och storböla vid lämning men nej jag hade fel igen.
Jag har fokuserat på honom så inte ens tänkt på hur jag själv känner inför detta.
Att se hur han trivs i gruppen med pedagoger och barn.
Att det gör så även en mammagris som han kan släppa taget om min hals är så underbart!
Då känns de både tryggt och rätt att lämna honom där.
Och varför ska jag vara ledsen om mina barn inte är de.
Om dom trivs och är glada finns ingen anledning för mig att pina mig själv med ledsna känslor.
Nej jag kommer alltid glädjas med mina barn.
Nöjda barn = Nöjd mamma.
Punkt slut!