Day 3.
Dagen började med vad jag trodde va dåligt med sömn och migrän.
Inte haft det på flera år men trodde nu den va tillbaka.
Men senare idag insåg jag att de är min kropp som reagerar på att den inte får socker längre.
Ahaaa.
Tänk vad jag gjort mot min kropp.
Det är ett sjukt beteende..
Men sen kom nästa aha.
Jag tog mig trotts brist på motivation ändå till gymet.
ALLA gåband va upptagna så jag tog min gamla trotjänare crosstrainern.
Jag ställde in mig på att okej som vanligt orkar jag MAX och då menar jag absolut max 20min.
Sen darrar benen och jag vill kräkas.
Efter ett tag svettas jag så mycket att ena ploppen på hörlurarna åker ur örat. Så tittar mer på tiden och ser att de gått 30min.
30min och jag hade mer kvar att ge!
Vilken grej!!
Så då kör jag på och när jag håller på att trilla av inser jag att flera gåband är lediga så jag tänker att jag byter.
Och då har jag helt plötsligt stått 50!! min på crosstrainern.
(Ja jag va tvungen att ta en bild såklart!)
Det har inte hänt sen jag tränade som mest för 5år sedan.
Då kunde jag springa på den i 1h 15min innan benen gav vika.
Jag blev så glad nu när jag inser att jag snart kan vara där igen.
Så summasummarum av denna dag är ändå att jag insett att jag kan och orkar mer än jag trott.
Jag har underskattat mig själv fööör länge nu.
8 månader kvar nu kör JAG!!
Och jag kommer lyckas.
Just wait and see!!
